Karin Sennefelt


Beredningsgruppsmöte
2010/06/08, 0:54
Filed under: historia | Etiketter: , ,

Nu har jag skrivit ut kartan för att ta mig till mötet i beredningsgrupp HS-I i för VR. Vi har suttit på våra kamrar och läst. Imorgon ska ärendena beredas. Jag har skrivit om det här meddelandet tio gånger för att jag inte ska säga mer än jag kan säga och inte ge intryck av vare sig det ena eller det andra. Jag tror jag slutar nu.

Annonser
Kommentarer inaktiverade för Beredningsgruppsmöte


Okunnigt påhopp på genusstudie

Svenskan låter en ämnesföreträdare kommentera Tanja Bergkvists påhopp på musikvetenskap – på insändarsidan: Okunnigt påhopp på genusstudie . Boel Lindberg rycker ut till musikvetarnas och genusforskningens försvar. Tacka vet jag humanister med gott självförtroende! Ingen kris här. 

Tråkigt bara att det är Birger Schlaugs menlösa inlägg Män styr vår bild av historien  (big whoop!) som får en framträdande plats i tidningen, om än inte förvånande.  Helt klart är det inte vad han är ute efter. Det var ju knappast genusforskarna som agerade reflexmässigt…

Kommentarer inaktiverade för Okunnigt påhopp på genusstudie


Humanist, javisst
2009/03/03, 21:36
Filed under: genusjägare | Etiketter: , , ,

Man kanske inte ska låta sig förvånas över den hybris som formligen dryper från Tanja Bergkvists Brännpunktsartikel. Tydligen ger en doktorsexamen i matematik en inträngande förståelse för musikvetenskap. Inte nog med att matematikern förstår sig på de grunder för varför ett forskningsprojekt kring genuskonstruktioner av trumpeten har fått medel från Vetenskapsrådet (hon föreger sig ha en god beläsenhet inom den musikvetenskapliga forskningsfronten), hon sitter också på koden för hur man bedriver genusstudier i allmänhet. Självsäkert använder hon matematiken som ett obefläckat neutrum, en norm för alla vetenskaper att följa. Ställer inte vi andra frågor på samma sätt som matematikern måste det ju vara så att det är vi som är klåpare?

Det är lätt att raljera över en enskild ansökan. Tro det eller ej, men vi humanister kan också förundras över värdet av naturvetenskapliga och medicinska s.k. genombrott såsom att man går ner i vikt om man äter mindre och att pojkar föds till att gilla bilar. Men själv sluter jag mig för det mesta till att jag som humanist och historiker kanske inte alltid är bäst på att bedöma forskning som bedrivs inom discipliner jag inte behärskar. Den föraktfulla inställning Tanja Bergkvist visar upp för musikvetenskap, genusstudier och en anonym forskare görs inte mindre av att hon kritiserar vetenskapligheten hos ett projekt utifrån den populärvetenskapliga beskrivning av projektet som ligger ute på nätet, dvs. den beskrivning som lekmän ska kunna begripa. Den tänkta publiken är inte vetenskapliga granskare. Men man kanske måste vara humanist för att förstå skillnaden?

Humanister och i viss mån samhällsvetare ansätts gärna av naturvetare. Eftersom vi inte allihop bidrar till tillväxten eller botar cancer, måste det vara så att vi inte bedriver vetenskap av värde? Eftersom naturvetare inte förstår sig på de vetenskapsfilosofiska problem som diskuteras inom humaniora så måste det vara så att humanister är dumma i huvudet? Att människor genom historien har verkat som kulturvarelser och samhällsvarelser och är värda att studera i den egenskapen är tydligen snömos eftersom våra frågeställningar inte har direkta motsvarigheter hos naturvetenskaperna? Såsom Karin Johannisson påtalat klarar sig inget samhälle utan experter på begreppsanalys, omvärldsanalys, text- och bildanalys, på värderingsfrågor, etiska frågor, språk, historisk kontextualisering, och strukturella sammanhang. Det finns och har funnits betydelser hos symboler som inte kan avtäckas utan ett hermeneutiskt arbetssätt. Det kanske kommer som en nyhet för Tanja Bergkvist, men naturvetenskaplig forskningsmetodik rår faktiskt inte på alla forskningsproblem.

Tanja Bergkvist utgår från att hon skulle få pengar för en ansökan i matematik om flerdimensionell analys ur genusperspektiv. Det är fullt möjligt att hennes ansökan skulle beviljas inom naturvetenskap eftersom det är relativt lätt: hela 27 % får forskningsmedel i jämförelse med humanisternas 11 %. Men själva hennes utgångspunkter visar att hon inte klarar av att forska i humaniora.