Karin Sennefelt


Dåliga recensioner
2010/07/17, 21:18
Filed under: historia, skrivande | Etiketter: , , ,

Dåliga recensioner vill ingen historiker ha, hellre de där som säger att boken man skrivit ju är ett mästerverk (ett ‘tour de force’ som det brukar stå på amerikanska förlagsprodukter). Orlando Figes är en skicklig historiker som skrivit en hel del intressanta och viktiga böcker, t.ex.  denna kulturhistoria över den ryska revolutionen. Nu visar det sig att han gett sig in i kommentatorsfälten på amazon för att skriva falska recensioner om kollegors arbeten. De andras böcker var inte bra, kommentarerna rekommenderade Figes istället. Nu har han dömts att betala skadestånd åt andra historiker vars verk han dissat och lovar att aldrig skriva anonyma recensioner på nätet igen. I höstas sa han till DN att han har lärt sig att kunna stå ut med kollegornas avundsjuka — men det verkar som att taggen satt i honom, inte i dem.

Annonser


Varsågod och läs: Open Access
2010/05/03, 13:04
Filed under: historia | Etiketter: , , ,

Jag är inte motståndare till Open Access-publicering. Jag är bara motståndare till att tvingas till det. Läs mer på RJ:s hemsida.



Forskningslogg nr 13: Skrivprocess
2010/04/28, 10:19
Filed under: forskningslogg | Etiketter: ,

På temat sånt som vi sällan pratar om.

Jag har tidigare skrivit om skrivande som att jag kammade en text: först skriver jag in en massa tovor i ett dokument, och sedan gäller det att reda ut dem, läsa, korta, reda ut igen, läsa, reda ut igen. Alltså växlar jag mellan att vara okritisk och kritisk mot mig själv. Det pratas inte så mycket om skrivprocesser, oss skrivande forskare emellan. Men vi jobbar oerhört olika, märker man när man skriver tillsammans. Somliga har tänkt färdigt innan de skriver, har en tydlig disposition, fyller i under rubrikerna och så är det klart. Inskrivet är inskrivet och behöver inte ändras. Andra ägnar sig åt  ständig redigering under skrivandets gång, formulerar om hela tiden och lyckas på något märkligt sätt skriva fastän de är kritiska mot sig själva samtidigt.

Kommentarer inaktiverade för Forskningslogg nr 13: Skrivprocess


Lääääsande
2010/03/22, 1:46
Filed under: forskningslogg, Läsning | Etiketter: , , ,

Det här jobbet innebär en hel del läsande. Det blir mer och mer med tiden också: det är som att mängderna text man ska ta sig igenom på ett kvalificerat sätt ökar exponentiellt. Nu sitter jag, kl halv ett en söndagkväll, och läser igenom en bok (Scandiavia in the Age of Revbolutions: Nordic Political Cultures) jag är medredaktör för tillsammans med Michael Bregnsbo, Pasi Ihalainen och Patrik Winton. Imorgon ska vi diskutera bidragen och på tisdag de fem (?!) olika inledningarna. Till vårt försvar kan jag säga att det är en lång bok. Alla kommentarer man hör om antologier surrar runt i huvudet: ”det är spretigt”, ”artiklarna hänger inte ihop”. Samtidigt kan jag inte minnas att någon någonsin kommenterat att en antologi var väl sammanhållen och fungerade som helhet. Finns det sådana? Detta kommer i varje fall inte bli boken som håller ihop bättre än alla andra.

Men bra blir den, faktiskt. Det är många väldigt bra bidrag, och det nordiska perspektivet på denna tid ger fog för att fundera en hel del över sånt där som historiker gillar, som kontinuitet och förändring och vad det är som gör att de nordiska länderna förändras som de gör: är det inre faktorer såsom våra respektiva nationella historier skulle ge vid handen, eller har revolutionstiden påverkat länderna utifrån också?

Kommentarer inaktiverade för Lääääsande


Forskningslogg nr 11: Inlämning
2010/02/15, 4:53
Filed under: forskningslogg | Etiketter: ,

Imorgon lämnar jag in boken. Nu är det natt och jag söker och ändrar ska till skall och ner till ned i långa banor. Hejdå boken. Jag försöker att känna efter hur det känns i denna monumentala stund, men det känns just ingenting. Men så är klockan 3:53.

Uppdatering kl. 15:50. Hade på mig en klänning som gör mig glad idag. Nu är det KLART. Hjärtat rusar som på en förälskad.



Varva upp med teori
2009/08/03, 22:08
Filed under: historia, Läsning | Etiketter: , ,

Vad var det som hände? Vart tog jag vägen? Manuset blev klart kl 20 på fredagkvällen före semestern började. Pust. En semester med gott samvete följde på det. Har inte läst det jag skrivit. Det kan jag göra lite då och då. Manus är numera nerprioriterat på listan, under tre kurser, en opposition och skiva artikel och några abstracts till konferenser. Således är vårt liv tillsammans snart slut, manus och jag.

Till hösten varvar jag igång med lite teori. Det är en mening jag för tio-tolv år sedan aldrig trodde att jag skulle skriva. När det introdcerades på C-kursen var jag rädd. Jag visste inte vad en teori var. Vi hade undervisning i det, men jag förstod inte. Det var bara en mängd abstraktion. Och hur skulle man kunna koppla ihop en undersökning om 16 hädare med Foucault eller Oestriech? Vilka var Foucault och Oestreich?

Några år senare läste jag Övervakning och straff och började tänka på makt. Fast jag fick ändå inte ihop teori och att applicera den på min undersökning. Någon gång under forskarutbildningen fick jag en lidnersk knäpp. Jag märkte det inte själv först. Men med lite hjälp av Sidney Tarrow, Bert Klandermans och Charles Tilly behövde inte teori vara så knepigt som med en fransk filosof alla anklagade varandra för att misstolka.

Nu är det rent av kul. Att läsa Michel de Certeau och förstå att plats och rum är mycket mer än de syns vara, och att köpa socker är handling överordnad alla samhälleliga strukturer historiker gärna talar om, att ta hans verktyg och sätta dem i mina egna händer och påta i myllan med dem. Det blir inte som man tänkt, men det blir intressant och man måste tänka om och om. Att läsa teori är inte bara kunskapsinhämtning, det förändrar hur man betraktar sin egen vardag och vilka val man gör som forskare.

Framåt oktober-november ska jag undervisa på en kurs i applicerad teori och metod i höst tillsammans med Orsi Husz och Lars Hermanson. Det är en nationell internetbaserad kurs som går här i Uppsala, där vi ska vända och vrida på teorierna och skapa användbara verktyg. Hugade spekulanter (doktorander i historia, ekhist eller idéhist) är välkomna att anmäla sig till mig.

Nu läser jag: Mary Fulbrook  Historical Theory, Peter Burke History and Social Theory och William H. Sewell Logics of History.



Forskningslogg nr 10: Boken snart klar
2009/06/17, 23:06
Filed under: forskningslogg | Etiketter: , , ,

Den bok som förhoppningsvis kommer av mitt arbete har fått mogna länge. Sju år. Visserligen kom två föräldraledigheter och ett postdocår emellan, men det är ändå en lång tid (faktiskt nästan exakt lika lång tid som det tog att skriva avhandlingen). Det är en lång tid att ha Abraham Dahlén, Abraham Hedman och Börje Philip Schecktas förehavanden i huvudet, komma ihåg om Erik Persson vid riksdagen 1755–56 var från Stockholms län, och när vinkällaren Tre kungar flyttade till Johannesgränd. Jag erkänner, jag har tappat kollen mellan varven, men nu är jag med igen.

Nu när slutet närmar sig och jag ska lämna ut mitt manus till läsning är jag glad åt att vara klar. För jag är rätt trött på gubbarna. Jag tänker ibland på om jag ska återkomma till frihetstiden igen. Det är ju en så fantastiskt fascinerande period med så många motsägelser där det korporativa samhället krockar med nya sätt att agera politiskt. Plötsligt föds politiska galningar som gör vad som helst för att bevisa sin kärlek till fäderneslandet och en och annan bra idé om att alla i ett samhälle borde ha inflytande över dess utveckling (även om man ännu inte kom på att det kunde inkludera kvinnor under frihetstiden). Snart väntar annat. Jag önskar att jag hade lagt ner mer tid på Olof Håkansson, bondeståndets långvariga talman, och på Carl Gyllenborg, greve, kanslipresident. De var förnyare i genren politisk sociabilitet och det var deras möte över morgonte vid riksdagen 1738–39 som fick min fantasi att spinna loss. Varför i helsike fick en bonde dricka te med en greve? Äldre forskning sa att det handlade om att Gylleborg ville ha inflytande över bondeståndet, men nu tycker jag mig ha visat att det handlar om mer än maktpolitik. Det handlade om nya sätt att organisera det politiska livet där sociala gränser kunde överskridas, där män kunde aspirera till politiskt inflytande genom att vara, bete sig och leva som om de vore, medborgare. Jo, jag tycker fortfarande att det är vansinnigt intressant. Men jag är också glad att ha något helt annat att börja med sedan, som handlar om andra människor och deras livsval och om mera fundamentala existensiella frågor kring identifiering och som blickar bortom Stockholms tullar och över haven.

När jag skrev min avhandling gick jag ibland och fantiserade om var jag helst hade varit med och sett vad som skedde. Det var när dalallmogen tågade in i Stockholm i juni 1743, 5000 man. Jag hade velat stå där på Drottninggatan och se dem (inte minst för att källorna till hur tåget såg ut var så skrala). Nu fantiserar jag återigen om att vara med på Riddarhustorget när nyheten om en omröstning hos prästeståndet i Storkyrkan når fram till torget, eller att komma in i en vinkällare och se hur sällskapen satt i olika rum. Eller kanske att höra Stockholms borgarskap rida patrull under nätterna under riksdagen 1766. Jag tror att det är det här som var anledningen till att hålla på med historia: att se för mig hur det kan ha varit, sett ut, och fånga och förstå ett samhälle i en bild (kanske är jag född hermeneutiker). Det där med teori och periodisering och historiografi kom senare, långt senare.

Idag ringde jag förlaget så de vet att manus kommer. Tillfrågade läsare väntar på sina utskrifter. Ah, tillfredställelsen att se den tjocka pappersbunten i skrivaren.

Kommentarer inaktiverade för Forskningslogg nr 10: Boken snart klar