Karin Sennefelt


Decenniefixeringens århundrade
2009/06/16, 23:54
Filed under: historia | Etiketter: , , , , , ,

I husorganet Guardian skriver Dominic Sandbrook om periodiseringens våndor (en artikel jag inte hittar på nätet). ”Why does history come in decades?” frågar han. Inte passar historien in i lådor om tio år i taget: kategorierna är så hala och svårdefinierbara i sig. Vad är det som karakteriserar 50-talet, eller 80-talet? Det var ”the roaring 20s”, depressionens 30-tal, det förtryckande 50-talet. 60-talet behöver inte vara kärlekens årtionde, utan hatets. På ett roligt sätt visar Sandbrook att Thatcherismen och 80-talet inte alls sammanföll så prydligt som perioden 1979–1990 skulle kunna antyda. Betoningen på att ett decennium ska ha en inre koherens förvirrar mer än det förklarar, menar Sandbrook. Slutar man exempelvis 80-talet med 1990 och Thatchers fall verkar det som att något förändrades därefter, men samma politik och samhällsanda rådde sju år efteråt. Började inte 90-talet med Hey Princess och slutade med Fucking Åmål (1992?–1998), såsom Henrik Schyffert påstår?

Vi historiker ägnar oss glatt åt denna syssla: det långa 1600-talet (1560–1719), det långa 1800-talet (1809-1920?). Ibland är århundradena långa i andra länder.I England har de ett überlångt 1700-tal, 1688–1832, medan Sveriges långa 1700-tal bara varar från 1680–1809. Som den uppmärksamme observerat överlappar det långa 1700-talet de långa 1600- och 1800-talen, men det århundrade man själv håller på med kan ju inte reduceras till mindre än 100 år. Decenniueindelning har blivit 1900-talets gebit. Ju närmre vi är en tid, desto lättare är det att dela upp den i mindre stycken. Men med lite avstånd blir alla decennier ett homogent förr. Som Sandbrook säger, vem idag kan säga om 440-talet skilde sig avsevärt från 430-talet?

Annonser
Kommentarer inaktiverade för Decenniefixeringens århundrade





Kommentarer inaktiverade.



%d bloggare gillar detta: