Karin Sennefelt


History girls, History man och tjejig historia
2009/04/06, 9:32
Filed under: genusjägare, historia | Etiketter: , , ,

Idag skriver Mary Beard om kritik som rests mot historiens feminisering i England. Henrik VIII:s historia har kommit att bli hans hustrurs, menar History man David Starkey. Det är historia skriven av kvinnor för kvinnliga läsare och med det uttryckliga syftet att sälja. Och i viss mån har han rätt: de böcker som Mary Beard tar upp, t.ex. Georgiana av Amanda Foreman (nyligen filmatiserad för all del) är biografier över kvinnor vars syfte är att visa att kvinnor visst hade inflytande och makt förr, så det så. Vad dessa författare gör är att skriva biografi på precis samma sätt som män gör om män, men det senare verkar inte David Starkey inte ha problem med.

Som Beard säger, att skriva ”feminiserad” historia, för att använda Starkeys begrepp — ett bättre vore historia med genusperspektiv — handlar om att definiera makt på ett annat sätt. Ju längre bort man kommer från de ”centrala delarna” av historien, säger hon, desto större sannolikhet att det är kvinnor som undervisar på den.  Beard har alldeles rätt och i det tycker jag att man också kan höja ett varningens finger. När jobb och projekt utlyses i akademin i Sverige så händer det att den utlyses med särskild inrikning på genus (på samma sätt som man utlyser medel för demokratiforskning eller om hållbar utveckling). Och det är ett relevant forskningsområde, men jag undrar hur mycket vi History girls har att tjäna på att få en egen sandlåda? Är inte vårt mål huvudsakligen att skriva om historien med ett integrerat genusperspektiv, inte i första hand att skaffa oss själva ett jobb? Intressant och relevant forskning sammanblandas med karriärstrategi. När ett lektorat nyligen utlystes på min institution formulerades utlysningen så att ens forskning skulle ha genusperspektiv på tidigmodern tid (undervisningen däremot kunde vara om vadsomhelst). Detta skedde i akt och mening att rekrytera en kvinna, för vi har inga kvinnliga lektorer. Således blev genushistoria historia bedriven av tjejer. Men nu är det ju inte så att alla tjejer sysslar enbart med tjejig historia. Och somliga av oss har ambitioner att bli History (wo)man.

Annonser

4 kommentarer

Du skriver ”[…]biografier över kvinnor vars syfte är att visa att kvinnor visst hade inflytande och makt förr, så det så”

Men om kvinnorna faktiskt spelat en stor roll i samhällslivet under historien, så faller ju den där idén om patriarkatet. Hur ska du då få ihop det?

Kommentar av Johnny

Hej Johnny! Anledningen till min sarkasm var att biografier över inflytelserika kvinnor slår in öppna dörrar. Så klart att kvinnor kunde ha makt förr, duh! Som om de missat all kvinnohistorisk forskning de senaste 40 åren. Men till din fråga… Det du tar upp är en klassisker: förhållandet mellan aktör och struktur. Enkelt uttryckt kan man säga så här. Det är skillnad på enskilda kvinnor och kvinnor som grupp, biografier brukar ju ta upp enskilda personer. Ett exempel: Drottning Kristina var onekligen en kvinna med mycket makt, men det är inget bevis på att samhället därmed var mindre patriarkalt. De flesta kvinnor i Sverige vid samma tid hade mycket begränsade möjligheter att påverka viktiga val i sina egna liv — de ärvde mindre än sina bröder, de hade bara rätt att förvalta sin egen egendom om de var änkor, på söndagarna i kyrkan sas det till dem uttryckligen att de var underordnade män. Deras uppgift i livet var att lyda sina män och fäder och att vårda sina barn. Både drottningen och hennes kvinnliga undersåtar levde således i ett patriarkalt samhälle. Och det intressanta är att t o m Kristina uttryckte förakt för kvinnor i allmänhet. Hon menade att de inte var lämpliga att ha ansvar i samhällsfrågor. Det är först när kvinnor i allmänhet får ökad rörelsefrihet, medborgerliga rättigheter, ekonomisk makt, ses som jämställda män etc. som vi kan börja tala om att strukturen förändras — och det börjar ske under 1900-talet. Om vi sedan ska karakterisera dagens samhälle som patriarkalt eller inte, det är en politisk fråga jag inte ger mig in på här.
Och sedan, kvinnor har spelat en stor roll i samhället i alla tider, liksom många andra stora, fattiga grupper. (Jfr om vi skulle skriva Sveriges historia idag enbart utifrån vad regering och riksdag har för sig och ignorera allt vad som händer ute i samhället). Men de som skriver biografier skriver sällan om de arbetande massorna.

Kommentar av karinsennefelt

Du är en klok kvinna du.

Hur som helst, detta förhållande innebär förvisso inte att det patriarkala systemet odelat gynnade män, vilket man ofta glömmer bort att påpeka. Exempel från Stockholms lägre borgarliv under det sena 1800-talet, ger Strindberg i Giftas, där mannen beskrivs som förfördelad: Kvinnan hade alltid valet att återgå till barndomshemmet, medan mannen bara hade sig själv att skylla, blev skuldsatt, började supa därav etc. Det var s.a.s. hans fel att hon inte blev lycklig, hans fel om familjen inte hade det bra ekonomiskt. Och det var i dessa kretsar feminismen började gry. Dessa borgarkvinnorn ville ha rättigheter men inga skyldigheter. Hur som helst, idag, när män och kvinnor har samma juridiska rättigheter, tycker jag inte att man kan tala om något patriarkat överhuvudtaget.

Kommentar av Johnny

Absolut, många män har lidit under patriarkatet — även män har tilldelats en specifik roll som inte gynnat alla individer. Och det är väl just det du nämner, att ett ojämställt samhälle är dåligt både för kvinnor och män som är det främsta argumentet för verklig jämställdhet.

Kommentar av karinsennefelt




Kommentarer inaktiverade.



%d bloggare gillar detta: