Postat i: historia, skrivande | Etiketter: akademin, forskning, Orlando Figes, skrivande
Dåliga recensioner vill ingen historiker ha, hellre de där som säger att boken man skrivit ju är ett mästerverk (ett ”tour de force” som det brukar stå på amerikanska förlagsprodukter). Orlando Figes är en skicklig historiker som skrivit en hel del intressanta och viktiga böcker, t.ex. denna kulturhistoria över den ryska revolutionen. Nu visar det sig att han gett sig in i kommentatorsfälten på amazon för att skriva falska recensioner om kollegors arbeten. De andras böcker var inte bra, kommentarerna rekommenderade Figes istället. Nu har han dömts att betala skadestånd åt andra historiker vars verk han dissat och lovar att aldrig skriva anonyma recensioner på nätet igen. I höstas sa han till DN att han har lärt sig att kunna stå ut med kollegornas avundsjuka — men det verkar som att taggen satt i honom, inte i dem.
Nu har jag skrivit ut kartan för att ta mig till mötet i beredningsgrupp HS-I i för VR. Vi har suttit på våra kamrar och läst. Imorgon ska ärendena beredas. Jag har skrivit om det här meddelandet tio gånger för att jag inte ska säga mer än jag kan säga och inte ge intryck av vare sig det ena eller det andra. Jag tror jag slutar nu.
Postat i: historia, Uncategorized | Etiketter: drottning Christina, forskning, historia, historiska lik, Malin Masterton
Som jag skrivit om ett par gånger tidigare, är de historiska liken ett moraliskt problem. I dagarna försvarar Malin Masterton sin avhandling i bioetik om forskning på mänskliga kvarlevor. På Vetandets värld idag konstaterade hon att det fanns ingen anledning att göra DNA-analyser på historiska personer om det inte fanns historievetenskapliga skäl därtill. Att undersöka huruvida drottning Christina var en kvinna vore att överträda gränsen i en privatsfär som saknar vetenskaplig relevans. Tack.
Postat i: historia | Etiketter: akademin, forskning, publiceringstrategier, skrivande
Jag är inte motståndare till Open Access-publicering. Jag är bara motståndare till att tvingas till det. Läs mer på RJ:s hemsida.
Nog har ni som jag undrat hur Beridarebanan (mitt i Stockholm som användes för ryttartävlingar och tornerspel) egentligen såg ut, eller hur? Nu har en teckning från 1620-talet återfunnits på auktion där byggnaden kan beskådas. Frågan är bara vart dokumentet har tagit vägen nu? KB hoppas jag.
Postat i: historia, Läsning, Uncategorized | Etiketter: forskning, genus, Läsning, Linda Colley, tidigmodern tid
Är du historiker och har en litterär agent? Reser du runt i Europa just nu på turné? Nej, inte jag heller. Det gör däremot Linda Colley som kommer till Uppsala idag. Hon talar på SCAS kl. 18.15 och imorgon på Historiska institutionen kl. 13.15 i sal 1/0062.
Mer detaljer, se Historiska institutionens hemsida.
Uppdatering 19/4: Och Colley är kvar. SCAS har inhuserat henne i väntan på att flyget ska gå. Inte ens litterära agenter är till någon hjälp när Eyjafjallajökull slår till.
På förekommen anledning finner jag anledning att fördöma följande historiska händelser eller företeelser. Observera att listan är ofullständig och kan fyllas på i all oändlighet. Ytterligare förslag på företeelser värda att fördömas mottages tacksamt.
- Förintelsen samt andra folkmord, eller annat systematiskt mördande av befolkningsgrupper
- Slavhandel och slaveri, människohandel och diverse former av livegendom
- Korstågen
- Terrorism
- Religiös ortodoxi samt religiösa förföljelser, inkl. inkvisitionen och häxförföljelserna
- Auktoritära politiska styren, diktaturer samt politiska förföljelser
- Krig
- Kärnvapen samt andra vapen riktade mot civilbefolkningar
- Förtryck eller utnyttjande av kvinnor, barn, minoritetsgrupper, ursprungsbefolkningar eller andra människor
- Barnarbete
- Kolonialism
- Tortyr
- Vetenskapsutövare eller intellektuella som verkat i auktoritära styrens, kolonialismens, rasismens, kvinnoförtryckets tjänst
Tillägg 8/4. Som kommentaren från countrylegenden visar var min intention med inlägget inte alldeles tydlig. Det var ironiskt. Naturligtvis ska inte riksdagen fastslå vilka historiska händelser som hänt och inte (för det finns mängder av otrevligheter som riksdagen inte brytt sig om att fördöma, som listan ovan visar). Naturligtvis ska heller inte staten ha en egen historiemyndighet. Och naturligtvis ska inte historiker ägna sig åt att fördöma, utan att förstå och förklara.
Postat i: historia, undervisning | Etiketter: genus, historia, tidigmodern tid, undervisning
Nu ska tydligen också gymnasieelverna få lära sig om ”långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden” i samtidshistorien (sic!). Mycket tid ska ägnas åt historiebruk (trendigt de senaste tio åren i forskarvärlden). Och så har vi den kryptiska formuleringen att man ska få lära sig om ”synen på genus” under historisk tid. Hm. Det var till att vara avancerad plötsligt, det är alltså inte den sociala konstruktionen av kön i historisk tid som man ska lära sig, utan hur man förr såg på den sociala konstruktionen av kön. Vilken oväntad metaanalys, Skolverket!
Uppdatering 5/3. Nu har professorerna tagit sig samman och kritiserat Skolverkets förslag också. Hela texten finns på RJ:s hemsida.
Jag var och lyssnade på James Ellroy på Kulturhuset igår. Det blev märkligt nog ganska mycket prat om historia (men mindre om böckerna tyvärr). Ellroy konstaterade att reformationen i grunden hade att göra med sex. Först spikade Luther upp sina teser, sedan gick han och gifte sig med en nunna och skaffade en massa barn. Det är klart det hade att göra med sex! Jag hörde för några år sedan att Lyndal Roper skulle skriva en biografi över honom. Säkert kommer sexet och kroppen att spela en stor roll där också (se kommande publikationer).
Det är ingen ordning på fakta i grafiken när SvD skriver om monarkierna i Europa. Kronprins Charles III av Storbritannien? Norge har tydligen haft ett kungahus sedan 1000-talet, men Storbritannien bara sedan 1707. Inget är fel, eller så är båda det. Antingen så är det den senaste statsbildningen som varit monarki man menar, och då är det 1905 och 1707 som ska stå. Eller så är det att det har varit del av ett rike med en kung, då kan man ju säga 1000-talet och 700-talet (England, med undantag för republiken förstås. Samma problem har man med Spanien där det ju funnits monarkier långt före 1500-talet fast under andra statsbildningar, och så republiken förstås). Artikeln är inte nämnvärt bättre (man utgår ifrån frågan ”hur står det till med monarkierna?”). Den bidrar inte med en djupare analys av monarkins roll i Europa än vad Svensk Damtidning gör, men det är ju fint med stora bilder av kungligheter i finstass.
Tydligen ska Dick Harrison börja blogga i svenskan om monarkier i allmänhet och hålla frågelåda. Kanske kan de be honom faktagranska också?
