Sparat under: Uncategorized
Höstmörkret och undervisningen tar sitt. Jag återkommer.
Japp, då var det dags att gräva upp nästa lik. Nu Karl XII. SvD rapporterar inte huruvuda det är historiker som bett att få göra de ”historiska” undersökningarna av Karl XII:s kropp. Men jag tvivlar. ”Gåtan” om Karl XII:s död är gravt överdriven vad gåtor beträffar.
Men här en fråga för framtida historiska studier: liket som historiebärare och historievetenskapens medikalisering (historien förkroppsligad). Mer om rätten till historiska lik, se här.
Hemma, sjuk. Skönt. Undervisning och konferensande har gått lite i ett. Så mycket i ett att jag inte hunnit reflektera över något, historiskt eller annat. Idag däremot: lagom sjuk för att stanna hemma, men ändå tillräckligt frisk för att läsa (rhinovirus kanske?). Jag har äntligen läst hela (förra veckans) Guardian Weekly med ett fantastiskt reportage om revolutionerna i Östeuropa 1989 (som jag inte hittar på nätet). Den artikeln tillsammans med Nobelpriset gav mig en obetvinglig lust att läsa bland annat Herta Müller. Dessutom vill jag gå på utställning, se filmer på bio, ta höstkvällspromenader och dricka baljor med te. Det som gör forskartillvaron så rik är just att det blir en plats för reflektion. Det som rör sig i forskningens utkanter kan befrukta forskningen och göra den sinnlig, samtidigt som utkanten är en tröskel till världen utanför, till sådant som inte har ett dugg med forskning att göra. Men som luftar hjärnan.
Häromdagen talade vi om det expanderande Aztekriket, och samtidigt öppnar en utsällning på British Museum om Moctezuma II. Är det ödet? Eller är det bara så att förr eller senare är det nåt ur världshistorien mellan 1000 och 1800 som dyker upp på ens egen horisont?
Sparat under: ditt och datt | Etiketter: kungligheter, riksdagen, tidigmodern tid, undervisning
Häromdagen pratade jag, bland annat om kampen mellan kungamakten och parlamentet för historikerprogramstudenterna: hur parlament i länder som England och Sverige under tidigmodern tid strävat mot att ensamma ha rätt att ägna sig åt skatteuttag, krig och lagstiftning. Kungamakten å sin sida sökte vidga sitt inflytande på parlamentens bekostnad, stävade mot envälde.
När man då ser hur kungamaktens företrädare idag uppträder på riksdagens öppnande så blir man ju fundersam. Det var begravningsklädsel på alla fronter bland damerna. Till det nedslagna blickar och sorgsna miner. Ska man dra parallellen til tidigmodern tid återigen, så måste ju klädseln och uppträdandet betyda något: är ceremonin så trist att kungligheterna klär sig som inför en begravning? eller är det måhända en sorgehögtid för kungligheter de bevistar? är svart klädsel en kunglig protest mot parlamentets makt (eller regeringens politik?)? Har vi gått varvet runt så att nu är det inte folket som ägnar sig åt vardagligt motstånd, utan kungligheter? Se bilder på riksdagens nedstämda öppnande här.
Sverker Sörlin om historieämnet i skolan - bortom nationell chauvenism och kanon.
Inte så att jag längtar dit. Det är bara det att Historikerprogrammets sju föreläsningar närmar sig, och det är mycket att ta in — för mig, så jag antar att studenterna känner detsamma. Igår kväll satt jag och funderade över Mogulrikets fall, som förklaras dåligt i huvudboken, och över engelska Ostindiska kompaniets styre av Indien. Sedan drömde jag om det också: det var färre frågeställningar om civilisationers uppgång och fall, mer sikher i turban.
Idag skriver studenterna dugga och på måndag ses vi!
Sparat under: ditt och datt
När vi var i Los Angeles för snart två år sedan fick vi en massa oroliga mejl hemifrån. Där var det inte så märkvärdigt. Visst, det var snyftreportage på tv om folk vars hem brann ner och som saknade försäkringar. På en skoaffär på Sunset Boulevard sa expediten bara, visst blev solnedgången vacker med all rök från bränderna?
Och det är lite svårt att tycka synd om dem som bygger hus uppe i bergen där det är vansinnigt torrt så här års, och där det är människor som slänger en cigarett, tänder en lägereld som startar bränderna. (Ett par fjortonåringar stämdes på miljonbelopp när vi var där för att ha tänt en lägereld som startade en av de större bränderna 2007) Byggande i LA är knappast miljövänligt någonstans, minst av allt i bergen. Dessutom bygger man McMansions: hundratals luftkonditionerade kvadratmeter med fördragna gardiner.
Men lite fascinerad blir jag nu, för det brinner så nära stan. Här en bild med utsikt från West Hollywood, lite norr om där vi bodde.
Sparat under: historia, undervisning | Etiketter: historia, tidigmodern tid, undervisning
Så var det det där med världshistorien på två veckor, eller 1000–1800 på sex föreläsningar för att vara exakt. För att studenterna inte ska dö av leda så ville jag ha lite bilder emellanåt som vi kunde diskutera. Och så stötte jag på the mother load i Wikimedia Commons.
Visst, det är en viss lutning åt amerikansk, brittisk och fransk historia. Men ibland vill man ju bara ha en bild som den här när man pratar om den transatlantiska ekonomin och kulturspridning (Festival of the king, Rio de Janeiro ca 1770).
Eller en bild som den här, när man pratar om Napoleonkrigen (Jaques-Louis David, Napoleon Bonaparte, 1800).
Och de är högupplösta och inte skyddade av upphovsrätt.
Sparat under: Läsning, historia, undervisning | Etiketter: historia, Läsning, Mary Fulbrook, undervisning
Inför teorikursen i november läser jag Mary Fulbrooks Historical Theory. Så välargumenterat för nödvändigheten av teori, men utan att förfalla in i en fullständig tolerans för allehanda ”perspektiv”! Hon rätar ut problem jag brottats med utan att jag vetat om det. Tack.
När man läser hennes bok syns också en historiker som tar sitt yrke på stort allvar. Jag träffade henne en gång, på en konferens. På natten gick brandlarmet och alla historiker rusade ut i sina pyjamaser. Utom Mary Fulbrook som lugnt vandrade ut fem minuter efter alla andra, fullt påklädd och med sin bärbara i väskan. För som hon sa, allt jobb låg ju där. När jag nu läser henne håller jag med om att det var viktigt att datorn var med.
